Segling med gast och lite otur…

Mot Kanarieöarna

Logg: 3 126 nm
Motor: 1 297 h

Inför seglingen till Kanarieöarna var det mycket som skulle ordnas och fixas. Båten var rensad på segel och kapell då vi trodde att orkanvindar skulle dra in över Funchal, vilket vi lyckligtvis slapp uppleva. Som tur var har vi en gast med oss ombord som sattes i hårt arbete. Ny olja till drevet i utombordaren, byta gasolflaskor, tanka bensin till dingen, packa ihop dingen, rigga segel, handla mat och dryck, handla sovenirer, komplettera med fler fiskedrag, inhandla reserv-svirvel till ankaret, cheka ut, betala hamnavgifter etc.

Snart var vi klara med listan och den 26 okt kl 16.15 kastar vi loss och påbörjar seglingen från Madeira till Kanarieöarna. Prognoserna visar på ostliga vindar som ska vrida mot nordost, 5-7 m/s så vi hoppas på en bekväm segling utan allt för mycket sjögång. Vi har inte bestämt exakt vilken av Kanarieöarna vi ska gå till, vindarna får avgöra detta. Vi avgår på eftermiddagen då vi räknar med att segla de 300 nm på 50 timmar med en medelhastighet på 6 knop. Jörgen, vår kära gast, vill gärna uppleva 2 nätter i följd på havet vilket vi givetvis ställer upp på så med avgång på eftermiddagen kommer vi garanterat få 2 nätter till havs.

När vi lämnar Funchal har vi vind från NO, vi sätter sydlig kurs rakt mot Teneriffa och får en skön slör. Efter hand börjar det skymma och ljusen från hus och vägar på Madeiras sluttningar följer oss i många timmar. Ganska snart får vi ett vindvrid mot SO, inte alls enligt prognos. Vindstyrkan är 6-7 m/s och vi måste falla. Nu kan vi inte hålla höjd mot Teneriffa, möjligen La Palma om dessa vindar står sig. Som tur är vrider vinden snart till O men den ökar samtidigt. Snart blåser det 10-11 m/s och vi måste reva både storsegel och genuan. Vi försöker hålla en sydlig kurs men faller lite för att få lite bekvämare segling. Humöret är på topp och Jörgen ser fram emot sin första natt på öppet hav. Vi känner alla att världen har börjat röra sig under våra fötter men ingen mår speciellt dåligt. Aptiten är god när kvällsmåltiden serveras. Fortfarande efter 5 timmars segling kan vi ana ljusen från Madeira.

Ljusen från Funchal

Första natten slipper Jörgen sitta själ på nattpasset. Elisabeth och Jörgen tar första passet och Roberth får försöka sova några timmar. Som vanligt har sömnen svårt att infinna sig första natten till havs. Man ligger och lyssnar på alla ljud som en seglande båt ger ifrån sig, man lyssnar efter ljud som inte ska vara där, ljud som kan indikera att något är fel. En pump som går igång, något som skaver, ett larm, en kylfläkt, rinnande vatten… vad som helst som inte känns normalt. Nå ja, det blir väl någon liten blund innan man blir purrad kl 03.00.

Kl 03.00 är det vaktbyte. Inget är noterat i loggboken så det har hittills varit en lugn natt. Vinden börjar mojna lite, snart blåser det 5-7 m/s och vi seglar i 5-6 knop, kurs 170°mot Teneriffa. Den tidigare lite hårda vinden har byggt upp lite sjö så vi rullar en del i vågorna. Hoppas Elisabeth och Jörgen kan sova ändå.

Vinden är jämn och stadig på efternatten så det är inte mycket att göra. Läsa bok, koka lite te, lösa sudoku och korsord. Jag har lite svårt att lyssna på ljudböcker/musik i hörlurar på min vakt då jag är rädd att missa något av de ljud som omnämnts ovan.

Kl 16 har vi varit till havs i ett dygn. Vi har tillryggalagt 145 nm, en meddelfart på drygt 6 knop. Nu har sjön lagt sig lite och vi mår alla toppen. Tyvärr är det inte så soligt och ”bara” 22° C varmt. Vi seglar fortfarande i kurs 170° och gör 5-6 knop. Under dagen har vi gjort tappra försök att locka fisk att hugga på våra nya, fina drag. I bland känner vi att något är där och naffsar på grejerna men ingen vill svälja hela betet. Måste bero på att de är nya och fortfarande luktar plast. Bättre tur i morgon…:-)

Andra natten till havs blir spännande för Jörgen då han för första gången ska gå eget nattpass. Vi är ju bara en ”stampning-i-golvet” bort om det skulle hända något som han själv inte kan hantera. Vi har fullt förtroende för Jörgen så vi sov gott under hans pass.

Sista dagen till havs skrotar vinden mot NO och går ibland mot N. Vi får läns och sätter en spirbom på genuan i lovart. Denna dag är fiskarna mer på hugget. Pulsen rusar när bromsen på fiskerullen börjar arbeta. Jörgen börjar sakta veva in vad som känns, med tanke på motståndet, som en riktigt stor fisk. Ett stort leende växer successivt fram hos Jörgen ju närmre båten fisken kommer. Men ……så bestämer sig fisken för att det får vara nog med tramserierna, gör en rusning, kommer loss och försvinner ner i djupet… tillsammans med Jörgens leende. Aldrig har jag sett min vän så besviken… 1-0 till fisken….

Dricksvattnet i de kanariska marinorna brukar inte vara drickbart och vi vill ogärna köra watermakern i hamnvatten som kan vara kontaminerat med olja och avloppsvatten. Vi startar därför watermakern ute till havs så att vi angör marinan med fulla vattentankar. Vid en rutinkontroll av watermakern ser vi att den har börjat läcka vatten vid änden på en av kolvarna till clarkpumpen. Troligen en o-ring som gått sönder och behöver bytas. Detta löser vi när vi kommer i hamn.

Vi närmar oss La Gomera och accelerationszonen

Vinden är ganska ojämn, ibland har vi 8 m/s från N för att 5 minuter senare ha 4 m/s från O. Efter lunch har vi en mer stabil vind på 6 m/s och gör god fart mot sundet mellan Teneriffa och La Gomera. Vi har läst att det i sunden mellan öarna bildas accelerationszoner där vinden inom ett begränsat område kommer upp i kuling eller mer. När vi går in i sundet märker vi först ingen accelerationszon, allt är som vanligt. När vi kommit halvvägs över sundet och närmar oss La Gomera kommer vinden plötsligt. Vågorna växer snabbt till och snart surfar vi nerför vågorna med 10 ton segelbåt i 13 m/s. Sen kommer smällen!! Något har gått av!! Vi seglar nästan plattläns och har fortfarande spirbommen uppe och genuan spirad i lovart. När båten skär ner i en vågdal lovar upp mot vinden ett kort ögonblick knäcks spirbommen rakt av. Sent ska syndaren vakna som det heter. Bommen skulle givetvis ha monterats ner innan vi seglade in i ett område med notoriska accelerationsvindar….

Fripassagerare som klamrade sig fast på mantåget i accelerationszonen

Som tur är förstör inte den knäckta bommen seglet. Det var nära, men vi hade tur. Den nu tvådelade bommen monteras snabbt ner och vi revar genuan då det fortsätter att blåsa hårt ända in i hamn.

Spanska gästflaggan hissas på styrbordssidan

När vi närmar oss marinan ropar vi upp hamnkapten och ber om tillåtelse att gå in i marinan. De stora färjorna har förtur då det är ganska smalt i inloppet. En färga ankom just före oss så vi får tillstånd att fortsätta in i marinan. Marinan ligger skyddat bakom höga klippor så det är nästan helt lugnt i marinan. Vi angör utanpå en flytbrygga då vi inte har fått information om vilken plats vi kan angöra. Snart kommer dock personalen rusande och anvisar oss en kajplats längre in i marinan. Vi startar motorn och går sakta in till den anvisade platsen. Någon måste utföra svetsarbeten i närheten för det doftar onekligen ”svets” …. När vi angjort vår kajplats för kommande vecka och går ner i båten inser vi snabbt att det är vi som luktar ”svets”. Öppnar dörren till motorrummet och där är doften av bränd elmotor stark. Får en känsla av att det är startmotorn som brunnit. Går upp i sittbrunnen och försöker starta motorn…inte ett ljud, inte ens ett litet ”klick” som brukar komma. Motorn är stendöd… varför har startmotorn brunnit?? Inser efter lite funderande att den nya plexiglasluckan som vi monterat framför motorpanelen där startnyckeln sitter har lyckats kila fast nyckeln i startläge, den har inte fjädrat tillbaka som den ska, vilket betyder att startmotorn gick kontinuerligt då vi flyttade båten den kort sträckan in till kajplatsen. Konstigt att den inte lät mer, vi hörde inte att den gick.

Tur i oturen så är en extra stratmotor en av de reservdelar vi skaffade innan vi lämnade Sverige. Bara att koppla loss elanslutningarna och skruva loss bultarna och inspektera kuggarna som startmotorn kuggar tag i när den startar motorn. Vi ser inga skador på kuggarna och efter 40 min är den nya startmotorn redo att testas. Går som en klocka!! Skönt att det gick så enkelt att byta startmotorn.

Marinan i La Gomera

Nu kan vi koppla av och njuta av att vi är framme på Kanarieöarna. Det gick ju bra, bara några mindre missöden som vi borde kunna åtgärda på Gran Canaria. Vi har seglat i 49 tim och avverkat 286 nm.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Segling med gast och lite otur…

  1. eva hallstrom skriver:

    Åh så härligt att få loggbrev just innan jag kojar! Då kommer det att bli drömmar om Er och havet o vindarna o den vackra sländan. Tänkte tidigare idag att snart har ni nog kommit åter från djungelvandringen! Tack o stora Kramen från Eva Still Leben på Måndag Vi ses!!

    Gilla

  2. Peter Hefner skriver:

    Så spännande att få kännedom om ”luriga” nyanser längst seglingens vardags-utmaningar – Som den där förrädiska acceleration-”vindpusten”… Men det var ju bra att ni guppade rätt i slutändan… Tack för jättespännande läsning – o vilka bilder!..
    allt gott till er!
    Peter

    Gilla

  3. Hans Gutsch skriver:

    Härligt att höra om era upplevelser och ”strapatser”. Verkar som ni samlat på er många nyttiga erfarenheter!
    Mvh
    Hasse

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s