Logg: 10 414 nm
Motor: 1 152 h

Efter några svettiga dagar på Belle-Ile lämnade vi den något udda hamnen för segling över Biscaya. Målet var att segla till San Sebastian i Baskien och sedan sakta men säkert göra hela Spanska norra kusten. Då vi redan seglat en bit in i Biscaya blir passagen över till Spanien inte särskilt lång, ca 250 nm. Det borde vi klara på 48 timmar….om vindarna står sig.

Biscaya är beryktat bland sjöfarare då det ofta blir en våldsam sjögång när det blåser. Detta beror på att det är 4 000 m djupt ganska långt in i bukten. Övergången till djup mindre än 200 m sker snabbt och detta medför att vågor och dyning som byggts upp från Atlanten snabbt ökar i höjd och blir farlig för alla typer av fartyg, även större båtar. Det finns dock positiva effekter, bland annat finns det gott om val i Biscaya. De vanligaste valarna är Pilotval, Sillval, Vikval, Kaskelot, med flera. Har man tur kan man även se Blåval, det största djur som någonsin existerat, så vitt man vet…. Vi hoppades givetvis att vi skulle se någon liten val…..

Enligt prognosen så skulle det vara bra vindar första dygnet. Därefter ska vinden sakta avta till 1-2 m/s. Vi fick bra vind förts dygnet, NV 7-10 m/s, och kunde slöra i 7-8 knop rakt söder ut. Solen sken och det var varmt. Inför natten tog vi in ett rev i storseglet för att få lite bekvämare segling, vi gjorde trots det 7 knop. Natten förflöt utan problem. Vinden är jämn och kl 06.00 blåser det fortfarande 7-9 m/s från NV. Dock har vi fått betydligt grövre sjö och Vi får vågor från SV fast det blåser från NV där vi seglar. Sirenia seglar fort och går hårt in i varje våg vi möter. Vågor sköljer över fördäck och det blir en ryckig gång. Inne i båten slamrar det i skåp och stuvfack….

På Belle Ile kunde vi inte fylla färskvatten så vi startade watermakern på förmiddagen för att fylla på huvudvattentankarna. Vi har förvisso 200 liter kvar men det är skönt att vara på säkra sidan. Watermakern mår även bra av att köras ofta, gärna var 3:dje dag, för att undvika att det organiska material som fastnar i filter börjar ruttna och ge dålig smak på vattnet. När det är över 30 grader varmt börjar förmultningsprocessen snabbt i våra filter. Färskvattnet både luktar och smakar ruttet ägg när processen sätter igång. Om vi inte behöver tillverka färskvatten så spolar vi filter och membran med färskvatten var 3:dje dag. Detta vatten tar vi från båtens huvudvattentank via ett kolfilter för att får bort eventuellt klor i vattnet som förstör membranet. Membranet är dyrt och jobbigt att byta.

På förmiddagen skrotar vinden mot V och avtar. Vi skotar om våra segel och ändrar kurs på autopiloten.

Då får vi plötsligt ett larm. Autopiloten får ingen information om rodrets läge, vilket den behöver för att kunna hålla kurs. Vi vet först inte vad detta beror på så vi börjar felsöka. Vi börjar med att starta om styrdatorn samt kontrollera alla anslutningar av signalkablar. Vi hittar inget fel så vi kontrollerar roderutslagsgivaren som sitter monterad på hjärtstocken. Det troliga är att det är denna givare som är trasigt. Som tur är har vi en givare i reserv som kom med den nya autopiloten vi installerade 2019. Elisabeth fick överta styrningen från autopiloten medans Roberth försökte demontera den gamla givaren från hjärtstock och styrdator och montera den nya. Inte helt enkelt när vi seglar i 7 knop och har stora vågor som kastar runt Sirenia i sjön. Efter 1 timme var det hela klart och vi kunde nöjda konstatera att autopiloten åter fick de signaler den behöver. Nu förtjänar vi en god lunch och återta den valspaning vi roar oss med dagarna i ända… men säg den glädje som varar….

När lunchen ska intas får vi larm om att den automatiska länspumpen startats. Vi tar in vatten!!! Efter en snabb koll i kölsvinet kan vi konstatera att det är mycket vatten, inte så mycket att det går upp till durkarna och det ser inte ut att öka så snabbt. Nu behövde vi snabbt hitta var vattnet kommer från, har vi hål i skrovet, har en bottengenomföring börjat läcka, eller???? Efter en försiktig provsmakning av vattnet i kölsvinet kan vi konstatera att det var saltvatten, inte bra… Vi lyfter på durkar och kontrollerar alla genomföringar utan att hitta något läckage. När vi öppnar dörren till motorrummet inser vi att det är här allt vatten kommer in. Vi kan snabbt konstatera att det inte är kylvatten till motorn som läcker. När vi kollar watermakern så hittar vi felet. Matarpumpen som trycker in saltvatten från havet in i watermakern saknar en slang…. det står en kaskad av vatten från pumpen. En slangklämma har tydligen inte varit helt åtdragen och det höga tryck som matarpumpen bygger upp har gjort att slangen lossnat och nu pumpas vatten rakt in i båten. Snabbt och enkelt åtgärdat. Stoppa pumpen och återmontera slang och slangklämma, lite bättre åtdragen denna gång.

Länspumparna har snabbt pumpat ut allt vatten från kölsvinet. Vi har tre olika länspumpar, en katastrofpump med hög kapacitet, en automatisk länspump med en flottör och en manuell länspump som vi själva kan använda om det inte finns ström till de andra pumparna. Kölsvinet är således fullt med slangar och pumpar…

Vi sköljer rent i motorrummet med lite sötvatten och pumpar även ut detta med länspumparna… ordningen återställd och nu kanske vi kan fokusera lite på segling och valspaning….

• 

• 

Det blev även lite tid för lite måleri. Kompis-Eva i Göteborg kom med den goda idén att lägga färg och mycket vatten på pappret och låta vågorna göra resten. Det var en utmaning att inte få ut allt på teakdäcket eller i havet men det var en intressant övning. Elisabeth kunde med lite god fantasi se Madonnan och barnet i en utav målningarna.

Under dagen minskar vinden och vi kan sätta gennakern. Vågorna och dyningen har successivt minskat så livet ombord blir lättare. När vi har 48 nm kvar dör vinden helt och vi startar motorn. Biscaya ligger plant som ett salsgolv och solen skiner. Vi har regelbundet besök av delfiner som leker i bogsvallet från Sirenia. Tyvärr ser vi inga stora valar på denna överfart, bara delfiner som faktiskt är en liten val…..

När vi kör motor får vi varmvatten och vi laddar batterierna. Innan vi startade motorn hade vi förbrukat 325 Ah (amperetimmar) av de 400 Ah som batterierna rymmer. Med den större generatorn vi monterat på motorn laddar vi nu 70 Ampere i timmen. Då vi monterat solceller på båtens targabåge var vår förhoppning att strömbudget skulle gå på ett ut, d.v.s. att vi laddar lika mycket med solcellerna som vi förbrukar. Dock drar kylskåp, frys, autopilot, pumpar, belysning, laddning av telefoner och datorer och alla instrument mer än vad solcellerna kan ladda just nu. Detta är särskilt påtagligt när vi seglar sydlig kurs. Med solen rakt förut skuggar alla segel effektivt solcellerna där bak. När vi faller av vid ekvatorn och seglar väster ut får vi mer direkt sol på solcellerna.

Den 25 juli kl 16.30 ankommer på San Sebastian i Baskien. Vi slås av hur stor staden är jämfört med våra förväntningar. En lång vit strand som går utmed stadens strandpromenad, kristallklart vatten, sol och +30 grader…vilken fantastisk känsla…

Vi seglade 256 nm. Vi gick för motor i 9 timmar, ca 50 nm.

•